Kaffesnack

Författararkiv

 

I samband med Caffè  Culture i London var jag (Anna) på en workshop som handlade om Cup of Excellence – sensorik och koppning med Paul Songer & Erwin Meirisch. För att sätta in Cup of Excellence i ett sammanhang kan man tänka sig en kaffepyramid där basen utgörs av kommersiella kaffen, sedan kommer normalt god kvalitet, högre kvalitet, specialkaffe och toppen består av utsökt/excellent kaffe (Cup of Excellence).

    Cup of Excellence är en årlig tävling som korar olika länders bäst producerade kaffe. Målet är att finna synnerligen goda, exemplariska och utsökta kaffen. Genom mycket strikta smak- och kvalitetskriterier premieras de kvalitetskaffen som i blindtester får högsta betyg av en jury som består av kaffeprovare från hela världen. Varken de som gör i ordning proverna eller de som smakar och betygsätter vet vilket kaffe som kommer från vilken farm, allt är noggrant kodat för att det verkligen skall vara smaken som fäller avgörandet och inte några andra intressen. Senare auktioneras partierna ut på en web-auktion där finalisterna i allmänhet och vinnaren i synnerhet kan räkna med väldigt bra betalt för sitt kaffe.

Kaffeproverna prepareras på så identiskt sätt som möjligt, det rör sig bl a om rostning, dosering, vattenkvalitet och temperatur. Proven bedöms på 8 olika punker där varje punkt, tex sötma, kan ge max 8 poäng. Högsta betyg är alltså 8×8=64 poäng , men för att maxbetyget skall bli 100 lägger man sedan till 36 poäng.  Det högsta och lägsta betyget av enskilda provsmakare tas sedan bort från sammanräkningen så att snittbetyget för att inte en enskild individs personliga smak skall ha alltför stor påverkan.

Resultat över 80 (44+36): räknas som specialkaffe

 Resultat 84-89: Cup of excellence-urval

90 och över: ”Presidential award level”

Vi fick blindtesta 6 olika kaffen , 5 som varit med i Cup of Excellence (varav en som fått toppbetyg) och en kopp ”vanligt kommersiellt kaffe”. Bäst och sämst var relativt enkelt att urskilja och de flesta deltagarna var eniga om dessa. Kul att prova och framför allt gav det ett kvitto på att vi på Löfbergs är vana att smaka kaffe med mycket hög kvalitet, det ”vanliga kommersiella kaffet” hade inte passerat in hos oss. Sist måste jag få berömma Paul Songer som var en mycket duktig föreläsare som kan rekommenderas för alla som vill lära sig mer om Cup of Excellence.

 /Anna

Förra veckan i London hade jag (Anna) tillfälle att gå på en workshop som handlade om espressokoppning. Dr Giovanni Bortoli från Demus lab i Trieste (ett forskningslaboratorium för kaffe) gav en fördjupad insyn i espressovärlden. Det var intressant att få en något mer akademisk vinkling  men tyvärr var denna workshop dåligt planerad och genomförd; strömkablar som saknades, störande kvarnar, espresso som inte smakade som den skulle, flera sorter som vi inte hann med. Trist eftersom jag är säker på att herr Bortoli hade mycket att lära ut som nu inte kom fram.

Vad kännetecknar då en bra espresso?

Fyllighet, tydlig och elegant arom, välbalanserad söt/bitter, syrliga toner, angenäm eftersmak som dröjer sig kvar och koppen skall vara fri från defekter (slående smak av jord, gräs etc)

Kort om vad som bedöms när man provar espresso:

Crema (minst 2-3 mm), färgen skall påminna om ett tigerskinn, creman skall också stanna kvar länge i koppen.

Arom, doftens intensitet och kvalitet

Smak, närvaro av- och styrkan på olika smaker (sött, syrligt, bittert)

Kropp/fyllighet, intensiteten bedöms

Strävhet, tänk smak av omogna bananer- denna bör inte vara särskilt intensiv.

Eftersmak, smaken skall stanna kvar i munnen (upp till 15 min)

Lycka till och glöm inte att njuta av espresson!

/Anna

Sveriges tävlande Sebastian Ryberg som ni ser på bilden slutade på en fantastiskt fin bronsplats i årets Latte-Art VM som gick av stapeln i London. Haruna Murayama fån Japan vann före William Priestley (Australien). Jättestort grattis till en kanonprestation!

/Anna

Fortsättning på gårdagens kaffecrawl. Nu åker kartan fram. Lantana, 13 Charlotte Place, som röstats fram som Londons bästa café 2010 av Time Out, borde kunna ge våra kräsna smaklökar vad de vill ha. Vi beställer varsin enkel espresso.

Här delar sig våra meningar om kaffet, själv tycker jag att det var en riktigt god espresso med tydlig syra och en tydlig eftersmak men det faller inte alla på läppen. Känner igen de karaktäristiska citrustonerna hos Sidamon och tycker att de balanseras fint av de övriga kaffesorterna i blandningen som jag tror består av Brasil och kanske Guatemala. Kaffet kommer från Monmouth och vi ställer kosan till deras egna ställe på Monmouth street som inte ligger så långt bort.

Monmoth Coffee Company, 27 Monmouth street, visar sig bli dagens höjdpunkt. Detta är ett riktigt kaffenördarnas Mekka.

Här kan man välja kaffesorter som i en godisaffär och vi beställer Fazenda Santa Helena, ett cup of Excellence kaffe från Brasilien, Finca las Nubes från Guatemala (som odlas av en tidigare vinnare av cup of Excellence) och blir rekommenderad att prova Finca El Encanto från Colombia. Kaffet kommer in och vi skäms inte ett dugg för att ljudligt sörpla och koppa med sked, tvärtom känns det faktiskt helt rätt på det här stället.

Det brasilianska kaffet blev dagens smakmässiga etta; en helt fantastisk upplevelse, tänk söt ananas och mango med choklad i en perfekt balans, som en somrig efterrätt direkt i koppen. Colombiakaffet hade en lite annorlunda örtighet som vi till slut enades om smakade dill, låter inte helt gott men var riktigt trevligt i koppen. Guatemalan var däremot en besvikelse, inte oäven på något sätt men saknade komplexitet och kändes mer som ett -jaha. För att riktigt spä på koffeinchocken beställde vi även in två enkla espresso. Här fick vi trots trötta smaklökar dagens i särklass bästa espresso, en blandning av kaffe från Brasilien, Colombia och Guatemala.

Så enkelt och så gott, vi gick ner i brygga och partär eller vad det nu heter i brottningstermer. Som grädde på moset fick vi även smaka en espresso från Gethumbwini Estate i Kenya. Detta blev Lenas klara favorit och jag måste erkänna att det är sällan man smakar ett kenyakaffe där syran, sötman och svartvinbärstonerna gifter sig på ett lika elegant sätt som i denna kopp. Hit kommer jag att återvända! /Anna

Efter en del knatande gata upp och gata ner börjar våra magar att kurra ordentligt. Medan Urban håller ett fortsatt högt tempo såväl på steglängd som mängden ord per minut börjar vi andra tappa fokus på vad han berättar och letar istället allt mer frenetiskt efter ett ställe där vi kan käka. Lena och Robban funderar på myteri om vi inte får mat snart samtidigt som Ulrica och jag håller en allt lägre profil och blir mer tysta. Kan vara lite skönt med lite tystnad i den här församlingen, det händer nämligen inte så ofta (att det är tyst). Stämningen börjar bli lite ansträngd men det verkar inte besvära Urban som totalt ignorerar vårt gnäll. Istället går vi vidare och hamnar efter ett tag hos Scandinavian Kitchen som förutom massor av olika smörrebröd också säljer diverse skandinaviska läckerheter. Ett eldorado för den med hemlängtan kan jag tänka. Vi kollar in kaffehyllan och konstaterar att vår mellanrost 500g finns på plats i hyllan. Ibland känns det lite trist att det ”alltid” är mellanrost och inte någon annan av alla våra rostningar som säljs – å andra sidan saluför den här butiken ett typiskt svenskt kaffe och det är ju just vad mellanrosten är.
Snett över gatan (66 Great Titchfield Street) ligger ett ganska oansenligt ställe som heter Kaffeine som jag hört skall vara bra. Nu är äntligen alla enade om att vi måste ha käk. NU!
En panini med getost, honung, ruccola och rostad aubergine smakar fantastiskt bra och snart är vi alla mätta, snälla och redo för dagens första cappuccino. Jättetrevlig personal och en nyputsad Synesso gör att vi har höga förväntningar. Kaffet kommer från Square Mile Coffee som är en institutuion i specialkaffevärlden. Kaffet är en blandning av Brasil och Colombia 50/50. Fem snyggt mönstrade cappuccinos bäres ut och vi får en plats i skuggan, vad mer kan vi begära när solen skiner och termometerna visar på nära 30 grader? Det skulle vara smaken i så fall. Ett ganska platt kaffe med låg syra som inte riktigt bar upp mjölken. Synd på ett så bra ställe, med ett annat kaffe skulle stället vara en hit rakt igenom. Jakten på den perfekta koppen går vidare. /Anna

Äntligen i London där det är stor kaffevecka med massor av spännande upplevelser. Caffèe Culture och Londons caféliv står på programmet, kul också att få en glimt av den verklighet som Urban Hellberg och till viss del Robert Ranieli brottas med dagligen. Idag är det besök på olika caféer som gäller. Med på kaffeturen var förutom Urban och Robert även Lena Rodin, Ulrica Samuelson och jag som skriver, Anna Nordström.

Vi börjar dagen med en busstur från Earls court (där vi bor hos Urban i ett tillfälligt kollektiv) till Baker Street. Här ligger massor av kaffeställen uppradade som ett pärlband. Mestadels stora kedjor som Costa, Starbucks, Eat och Prêt a Manger men också en hel del små ställen. Dagens första kopp kaffe blir Bagel Factory på Paddington street.

Helt OK filterkaffe från Darlington´s coffee men inget som fick oss att hoppa högt. Vi traskar vidare och under tiden lyssnar vi (nåja) till vad Urban har att lära oss om den brittiska kaffemarknaden.

Nästa anhalt Apostròphe på 19 Baker Street där vi tar en espresso. Även det en mindre kedja men med ett betydligt godare kaffe, kan även bero på att de hade en dedikerad Barista som kunde sitt hantverk. Balanserad syrlighet och en rund men ändå kraftfull body, en glad överraskning, nu börjar vi närma oss en riktigt god kopp. Det kommer att bli en bra dag.

 Vi kikar in i en massa olika affärer som förutom kaffe säljer sallader, mackor och andra rätter att ta med och slås av hur duktiga många är på att locka gommen med ett riktigt fräscht utbud.  Jag önskar att vi hade lite mer av den här typen av butiker och delis i Karlstad, eller varför inte i bistron på tågen. /Anna

Vad är dethär? Vem har skapat dessa konstverk? Vad dricker man för kaffe till?  Titta in under morgondagen så får du veta


Kategorier

Kathrine Löfberg

Styrelseordförande och fjärde generationen Löfberg. Att Löfbergs fortfarande ett starkt och självständigt familjeföretag är jag mycket stolt över och det har vi ambitionen att fortsätta vara i minst 100 år till. Mitt favoritkaffe just nu (det varierar mycket över tiden....) är vår nya espresso Cumbia som förutom att den smakar något enormt gott även är KRAV och Fairtrade.

Anna Nordström

Kaffeälskare, specialkaffeansvarig och provsmakare på Kafferosteriet Löfbergs. Medlem i Svenska Baristalandslaget, certifierad brewmaster och baristadomare. Har vunnit koppnings-SM och blivit trea i World Cup tasters Championship. Mina kaffefavoriter varierar beroende på säsong men intas gärna på ett klassiskt konditori efter ett hårt, långt och lerigt träningspass.

Lena Rodin

Jobbar på marknadsavdelningen och försöker få så många som möjligt att prova och älska vårt kaffe lika mycket som jag gör. Min rekommendation för en bra start på dagen är en en svart kopp med lite rundare smak, ofta väljer jag Jubileumsblandning. Efter middagen tar jag gärna en enkel espresso, just nu är vår Carnival min favorit.

Anders Thorén

Kommunikationschef och beroende av nyheter och gott kaffe. Älskar tidiga lördagmornar, en tjock hög med tidningar och en kanna färskbryggd Eko Mörkrost.

Senaste kommentarer

Kajsa-Lisa om Lars Appelqvists kryddsill med…
Anna Danenza om Vulkaniskt gott kaffe
Kajsa-Lisa om Vulkaniskt gott kaffe
Palle om Vulkaniskt gott kaffe
andersthoren om En minibutik i kaféet.