Kaffesnack

I helgen korades en ny baristavärldsmästare i Melbourne Australien. För den vanlige kaffedrickaren framstår väl inte USA som någon kaffenation men som i så många andra tävlingssammanhang lyckades den amerikanske baristamästare Pete Licata vässa formen ytterligare och ta hem världsmästartiteln. Nu bör kanske tilläggas att Pete var en av förhandsfavoriterna, 2011 kom han tvåa i VM och det var sjunde året i rad som han tävlande i USA:s motsvarighet till Barista Cup. Pete serverade ett kaffe från en farm i Colombia som tidigare vunnit Cup of Excellence, därför längtar vi lite extra tills vårt eget Cup of Excellence-kaffe från Colombia kommer hit om en dryg månad.
Oturligt nog gick inte vårt svenska hopp Oscar Alvérus vidare från grundomgången utan slutade på en 18:e plats av 55 tävlande länder. Tyvärr var inte något annat nordiskt land heller som gick vidare, bäst av nordborna blev Norge på en 14:e plats, Finland kom 19.e, Island 32:a och Danmark 33:a.

Just nu pågår Barista VM i Melbourne, Oscar Alvérus har just tävlat för Sverige. Vi håller tummarna och kombinerar frukost med att dricka tävlingskaffet från Huila, Colombia med smak av mogna körsbär och choklad.

Årets upplaga av London Coffee Festival ägde rum 26-28 april. Festivalen som är inne på sitt tredje år har blivit allt populärare och under helgen (fredag var endast för branchfolk) ringlade sig kön för att komma in i det gamla bryggeriet Old Truman Brewery flera kvarter bort.

Förutom en scen där finalerna i Brewers Cup, Latte Art och Espressomästerskap avgjordes fanns en mässa uppdelad på olika teman såsom sensorik, rostning, maskiner, porslin, te, choklad, bakverk. Det fanns också en scen för live musik, konstutställningar med kaffetema och en stor food court.

Jämfört med svenska motsvarigheten är London Coffee Festival betydligt folkligare och man lockar representanter från hela kaffemarknaden, inte enbart de som är inriktade på specialkaffe.

Lite mer avspänd och humoristisk inställning med olika halvcrazy kaffeevents tycker jag över lag kännetecknar den engelska kaffescenen.

Min kollega Åsa och jag passade förstås också på att göra en djupdykning i Londons cafévärld. De allra flesta oberoende specialkaffeställen ser fortfarande skrämmande lika ut med sin avskalat industriella stil i vitt, stål och trä. Duktiga baristor med tatueringar och snurrade mustascher eller skägg som serverar supersyrlig espresso eller brygger i porslinsfilter med kaffe från södra Etiopien. Sitter gör man på obekväma bänkar eller pallar av trä och utbudet på tilltugg är mycket enkelt för att inte säga trist, möjligtvis någon macka eller croissant och halvtorra muffins. Men bryggkaffet smakade bra.

Några expempel på denna stil var Prufrock, Department of Coffee and social affairs, Tapped and Packed, Kaffeine och Nude.

Några hade dock mer sin nisch. Look mum no hands! kombinerade cykelverkstad och café i en härlig blandning. Liv och rörelse hela tiden men utan att det blev störande. Här serverades också dagens godaste espresso. Även Rapha hade cykeltema, baristor och cyklister verkar ha samma italienska gener.

Attendant som ligger under gatan på Foley street var nog det knasigaste caféet då det var inrett i en gammal viktoriansk pissoar från slutet av 1800-talet. Pissoaren hade varit stängd i över 50 år innan den nyligen renoverades till café. Personalutrymmet är nu kök medan man fikar i pissoarbåsen.

Sammanfattningsvis så var det inte några stora nyheter på kaffefronten utan snarare så att det du tidigare främst hittade hos specialkafferostarna, att man pratar ursprung och bryggmetoder i avskalade miljöer, nu också dyker upp hos kedjor och jättar som exempelvis Starbucks. Men vill man testa många bra caféer så är London, i motsats till vad många tror, en kaffestad att räkna med och sett till intresset för London Coffee Festival och UK coffee week kan vi räkna med att det i framtiden även kommer att serveras många goda koppar kaffe i det klassiska telandet.